Då var det min tur att berätta hur det gick till när jag gick ner mig i kojeträsket
Som mycket här i livet så sker mycket av en slump, hösten 1982 så behövde jag en vinterbil för max en tusenlapp, (var Pentaraggare på den tiden) en jobbarkompis sa att hans föräldrar hade en hundkoja som stod vid deras sommarstuga på Österlen som jag kunde få bara jag hämtade den.
Sagt och gjort den tar vi sa polisen, kojan hade nog stått lite längre än vad som sas inledningsvis för det var ungefär en cm mossa på taket men på den tiden så såg jag möjligheter i allt så lite startgas och ett friskt batteri så hoppa den snällt igång
Men den var lite för rostig för att jag skulle våga chansa och besiktiga som den var, så det blev en bubbla som vinterbil det året.
Men bilen stod kvar och skräpa hemma på gården och när min dåvarande flickvän numera fru börja ta körkort året efter så lova jag att hon skulle få den när hon klarat körkortet.
Sen rulla det på jag kom i kontakt med Mini Club Sweden genom en klubb annons i Teknikens Värld hamna på kojeträff i Falkenberg.
Här blev jag frälst i långkojor när en Norsk Van kom in på träffen, ojoj en sådan måste jag ha och så blev det självklart även kombin var fräck så det blev en sådan också.
Åkte på mitt första IMM 1987 till Holland såg då ett gäng Mini Moke för första gången och var då förlorad igen en sådan måste jag bara ha läs mer
HÄR
Halkade även in i styrelsen för Mini Club Sweden under 6 år varav två som ordförande tror jag.
1989 eller om det var 88 så startades MCS 4-timmars race upp genom Petri, Seppo och Nicklas Pizza och ev. även Jerker och självklart skulle även jag vara med där, hur det gick kan ni läsa om
HÄR
Men efter 15 år och ett 20 tal kojor samt ett gäng Allegros så vände jag blad 1998 och sålde av allt utom Moken som fått en liten speciell plats i mitt hjärta
Efter 10 år off så var det åter dags att vända blad bland mina intressen, fick således ett återfall 2008 även om jag reggade mig på forumet 2005 och här är vi nu.
//Thomas